Jag tänkte kika in och berätta om en härlig dag. En dag där jag verkligen kände hur mycket bättre jag blivit. Vi hade en övning i skolan med klassen som jag var med på. Det jag kände när jag kom där i från var att jag inte alls kännt något obehag i kroppen, någon panik som smög sig på, outhärdlig trötthet etc. Jag kunde bara fokusera på uppgiften och jag kände att det var roligt att sitta i skolan. Efter fyra timmar redovisade jag och en klasskamrat uppgiften för vår lärare och blev godkända. För alla andra som var i klassrummet var det nog som vilken dag som helst, men för mig var det en dag som gav mig hopp. Och jag skriver detta för att vi inte får glömma de saker som vi klarar av att göra. Även om det i det stora kan kännas mörkt och hopplöst, så händer det ibland saker som påminner oss om var vi började. 

 

Kram på er!