Att studera och bli utmattad

Publicerad 2016-07-01 17:08:00 i Allmänt,

När jag drabbades av min utmattning så skulle jag precis börja mitt andra år på min utbildning på universitetet. Jag tänkte då att det bästa för mig skulle vara att studera på kanske 25-50% (absolut max 75%) för att behålla en sysselsättning och inte tappa mitt sociala nätverk i skolan (depression leder ofta till unvikandebeteenden vilket är skönt för stunden, men som inte gör dig friskare i längden (källa min psykolog)). Dessutom drabbades jag av en utmattning vilket gör det ännu viktigare att lyssna på kroppen och inte göra för mycket. Problemet är dock att du måste studera på 100% för att få ut CSN. Så jag stod inför valet att fortsättapå 100% och riskera att bli värre, eller att sjukskriva mig helt, vilket jag inte ville eftersom studierna fortfarande var roliga. Sen skulle jag också kunna "bekosta min egen sjukskrivning" och studera på 50% men detta är något som jag och många andra studenter oftast inte har möjlighet till eftersom CSN utgör hela min inkomst. Jag räknade ut att jag skulle kunna klara mig på 75% av det jag idag får av CSN, men återigen så måste jag studera på 100%.
 
Jag började läsa på om det med hittade inte speciellt mycket. Därför beslutade jag mig för att ta kontakt med socialdepartementet. Här är mailet jag skickade:
"
"
 
Detta är svaret jag fick:
"
"

 
Efter att ha läst detta så blev jag lite mer munter. Men antagligen kommer det ta ett bra tag innan detta träder i kraft. Vad tycker ni om detta? Finns det något mer vi sjuka kan göra? Har jag missat något?
 
Kram
 
 

Kommentarer

Postat av: Sara

Publicerad 2016-07-03 11:52:16

Åh vilken igenkänning! Jag blev sjuk inför år tre på universitetet men körde på i 100 % studietakt ändå, eftersom det kändes som det enda valet. Fick min examen men fy fan vad jag har fått slita.. nu försöker jag vila upp mig i sommar för att påbörja en masterutbildning till hösten. Det kommer bli tungt men jag hoppas att jag fixar det! Hur mår du idag?

Svar: Vilken kämpe du är som tog dig igenom tre år, och hoppas verkligen att du hittar en bra balans till hösten!

Jag har lyckats blivit av med paniksyndromet ganska nyligen vilket har varit tufft, men förvärrat utmattningen eftersom jag hela tiden varit (till viss del fortfarande är) på helspänn. Så jag hoppas att jag snart kommer känna mig lite piggare.
Min trötthet går upp och ner. Jag märker verkligen skillnad om jag struntar i avslappning ett par dagar. Det är mycket bättre nu dock. Men jag tror att den sista biten av utmattningen kan ta ett tag att bli helt bra ifrån. Jag försöker acceptera att det kommer ta tid innan jag är helt bra igen, vilket är svårt. Men jag är oerhört tacksam att jag kan göra saker igen (även om jag blir väldigt trätt efteråt).

Kram på dig!
ungutmattning.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jag är i 20-årsåldern och har alltid varit en högpresterande tjej som alltid velat andra väl och älskat livet, kanske lite för mycket. Jag drabbades sommaren 2015 av en utmattningsdepression med paniksyndrom. Det jag känner är att jag vill få kontakt med andra drabbade. Här i bloggen kommer jag dela med mig av min berättelse, mina tankar och känslor och förhoppningsvis kan vi få igång lite diskussioner och peppa varandra! Jag är inte utbildad inom ämnet utan uttrycker bara mina egna erfarenheter och tankar.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela